FUSK (Företagshälsovårdens Utveckling för Småföretag på Kimitoön och Åland)

I samarbete mellan Folkpensionsanstalten, Arbetshälsoinstitutet, Social- och hälsovårdsministeriet, Handels- och industriministeriet/Näringslivsministeriet, Finlands företagsläkarförening och Finlands Företagshälsovårdareförbund planeras en modell så att under en 3-årig projektperiod en pilotgrupp av företagarna och de små företagen på Kimitoön (ca 100 personer) och Åland (ca 150 personer) ansluts till omfattande företagshälsovård. Om projektet utfaller väl implementeras FUSK-modellen därefter nationellt. Större företag har lättare att ordna sin företagshälsovård pga ett stort antal anställda. Bland dessa anställda kan dock finnas individer med synnerligen divergerande arbete t.ex. kökspersonal, kontorspersonal och skiftesgående fabriksarbetare. Dessa i större företag arbetande personerna med olika arbeten kan trots det omfattas av en gemensam, fungerande företagshälsovård. På samma sätt kunde säkert en grupp företagare/små företag gå samman och ha gemensam företagshälsovård. Forskningsresultat visar, att det även för små företag är lönsamt med en välfungerande företagshälsovård. Trots detta och trots projekt för att aktivera företagarna i Finland är endast en liten del av företagarna och de minsta företagens anställda delaktiga av omfattande företagshälsovård. Företagarna och de små företagen upplever idag byråkratin kring företagshälsovården som krånglig och tidsödande. De små företagens betydelse för Finland anses öka de närmaste åren. Det vore således ytterst viktigt att personerna i dessa företag har möjligast bra nivå på arbetshälsa och välbefinnande. För ett hållbart och framgångsrikt samarbete fordras att båda parterna är motiverade och ser nyttan av verksamheten. Små företag och egna företagare, som är intresserade av omfattande, effektiv företagshälsovård, kan ha svårt att hitta en intresserad, seriös producent av företagshälsovårdstjänster pga att ett företag med endast någon enstaka arbetstagare kan vara ekonomiskt ointressant för företagshälsovårdsproducenten. Ett litet företag kan förorsaka producenten mera kostnader än vad verksamheten inbringar och uppfattas då av producenten närmast som en ekonomisk belastning. Det är alltså väsentligt att utveckla en modell, där även producenterna är intresserade av de små företagen och marknadsför sig aktivt mot dem. Större företag har lättare att ordna sin företagshälsovård pga ett stort antal anställda. Bland dessa anställda kan dock finnas individer med synnerligen divergerande arbete t.ex. kökspersonal, kontorspersonal och skiftesgående fabriksarbetare. Dessa i större företag arbetande personerna med olika arbeten kan trots det omfattas av en gemensam, fungerande företagshälsovård. På samma sätt kunde säkert en grupp företagare/små företag gå samman och ha gemensam företagshälsovård. Den nationalekonomiska betydelsen av att de i små företagen anställda personernas och egna företagarnas funktionsförmåga, arbetshälsa och välbefinnande upprätthålls och utvecklas kan vara stor via bättre arbetsinsats, minskad sjukfrånvaro och senare pensionering. Dessa faktorer påverkar direkt företagens lönsamhet. En inbesparing för kommunerna uppstår inom omfattande företagshälsovård då företagshälsovården står för kostnaderna som annars skulle uppkomma inom öppna vården. På detta sätt kan man frigöra resurser på de kommunala hälsovårdscentralerna för att sköta den övriga befolkningen. Dessutom gör företagshälsovården en betydande insats inom den förebyggande verksamheten. Avsikten är att samma företag deltar i hela projektet. Om något/några företag faller bort tas annat/andra in i stället så att antalet anslutna hålls på ungefär samma nivå under hela projektet. FUSK-projektet förverkligas i två regioner, Kimitoön och Åland. På Kimitoön samarbetar företagarföreningen med Dalmed, som är ett non-profit företagshälsovårdsaktiebolag. På Åland samarbetar företagarföreningen med Medimar, som är en läkarstation med aktiv företagshälsovårdsverksamhet. FUSK-modellen är planerad och verkställs så, att modellen även fungerar på en kommunal hälsovårdscentral eller i ett kommunalt företagshälsovårdsaffärsverk. Företagshälsovården i FUSK-projektet är omfattande företagshälsovård dvs inkluderar preventiv verksamhet och sjukvård, som alltid är arbetsmiljörelaterad. Den detaljerade företagshälsovårdsverksamheten utformas lokalt mellan producent och köpare med målsättnngen att uppfylla normerna för god företagshälsovårdspraxis. Informationsspridningen angående FUSK-projektet planeras även den med beaktande av lokala omständigheter. I den intensiva informationskampanjen riktad till företagarna, de små företagen och företagshälsovårdsproducenternas personal kommer att ingå skriftligt material, informationsmöten med sakkunniga samt inslag i tidningspressen och lokalradion. Informationen kommer, förutom att detaljerat beskriva FUSK-projektet, även belysa företagshälsovårdens betydelse för produktivitet och lönsamhet. Uppföljning, forskning: För uppföljningen väljs en styrgrupp, som kan vara identisk med ovanstående projektgrupp, som planerat och uppgjort denna projektplan. Lokala uppföljningsgrupper väljs både på Kimitoön och på Åland. För forskningen kring FUSK-projektet engageras forskare från Folkpensionsanstalten, Arbetshälsoinstitutet och Hanken, vilka fungerar i nära samarbete med styrgruppen. Förutom en vetenskaplig rapport produceras även material, som lämpar sig för information till företagarna och småföretagen. Forskningen bör kunna inledas innan FUSK-projektet startar så att base line material (enkät odyl) kan insamlas. Finansiering: Enligt företagarnas önskemål och för att minimera administrationen planeras ersättningsystemet så, att företagarna betalar till företagarföreningen en årsavgift per ansluten för FUSK-projektets företagshälsovård. Dalmed fakturerar företagarföreningen med en fast summa per år per ansluten. Medimar fakturerar företagarföreningen enligt åtgärd. På detta sätt blir båda faktureringssätten, som används av företagshälsovårdsproducenterna i Finland, testade. Bruttokostnaderna för den omfattande företagshälsovården beräknas för Kimitoön år 2008 vara 460€/ansluten och för Åland 400€/ansluten. Bidraget är 200€/ansluten för år 2008. Därefter en årlig ökning med 5%. FPA reserverar ur forskningsmedel den summa, som företagarna skulle få som ersättning för företagshälsovård om samma verksamhet arrangerats på traditionellt sätt. Dessa medel reserveras för de 3 år som FUSK-projektet pågår med en option för 1-2 år till ifall pilotprojektet utfaller väl och en ändring i ersättningssystemet planeras inom FPA men inte ännu är klart då FUSK-projektet slutar. Detta för att företagshälsovården för de företag, som deltagit i FUSK-projektet, inte skall avbrytas. En anhållan om ersättning för kostnaderna för forskning och uppföljning görs till Arbetarskyddsfonden. Anhållan görs efter att forskningsgruppen är vald och har uppgjort en forskningsplan. FUSK-projektplanen uppgörs med finansiering från Social- och hälsovårdsministeriet, som även finansiererar bidraget under FUSK-projektet tillammans med FPA.