Strateginen Hyvinvointi 2016: SH//2016 : tutkimusraportti

Ossi Aura, Guy Stefan Ahonen, Tomi Hussi, Juhani Ilmarinen

Research output: Book/ReportCommissioned report

Abstract

Denna rapport är en fortsättning på de enkätundersökningar som gjorts åren 2009-2015 under benämningen ”Ledarskap av det strategiska välbefinnandet” (SHJ, Strategisen hyvinvoinnin johtaminen). På grund av den långa tidsserien är det möjligt att identifiera rätt pålitliga trender.
Vi definierar strategiskt välbefinnande som den del av personalens välbefinnande som påverkar prestationsförmågan av organisationens kärnverksamhet. I företag gäller detta lönsamheten, på den offentliga sektorn produktivitet och måluppfyllelse. Begreppet är besläktat med ledarskap av arbetsförmågan, som koncentrerar sig på förebyggande av arbetsoförmågan på individnivån. Därutöver finns en rad aktiviteter som på ett eller annat sätt påverkar personalens välbefinnande utan att direkt påverka arbetsoförmågan eller affärsverksamheten.
Denna undersökning utfördes som en randomiserad enkätundersökning per email, som föregicks av en telefonkontakt. Vi erhöll svar från 393 företag, som representerar sju branscher i alla storleksklasser. Branscherna är stat, kommun, tillverkningsindustri, byggnad, handel, transport och logistik samt näringslivets branschtjänster. Undersökningens svarsprocent var 48,5 %. Enkätformuläret innehöll 41 frågor med sammanlagt 183 svarsalternativ. Vi vill varmt tacka respondenterna, som möjliggjorde undersökningen.
I vår undersökning mäts nivån på det ledarskapet av det strategiska välbefinnandet med SHJ-indexet (SHJI), som beaktar alla aktiviteter som syftar till att styra och utveckla det strategiska välbefinnandet inom organisationen. SHJI är konstruerat så att det varierar mellan 0 och 100. År 2016 var SHJI-medeltalet 52, då det under åren 2009-2012 var 41-47 och år 2014 på nivån 51. Nivån på ledarskapet av det strategiska välbefinnandet i finländska företag och organisationer har alltså sakta men säkert gåt uppåt.
SHJI baserar sig på SHJ-modellen, som består av fyra delområden:
- välbefinnandets strategiska bas
- välbefinnandets roll i ledningsaktiviteterna
- förmanskapet och HR-verksamheten samt
- arbetsvälbefinnandets stödfunktioner
Utvecklingen av SHJI förklaras av de beteendeförändringar som skett inom företagens ledarskap, HR-funktioner och förmanskår sedan åren 2009-2014. Man har allt tydligare och mera målinriktat fastställt vad man avser med den verksamhet som befrämjar personalens välbefinnande. Samtidigt har man allt oftare i ledningsfunktionerna och HR-verksamheten tagit i beaktande välbefinnandeaspekten. Förmännens ansvar för personalens välbefinnande har ökat i de flesta branscher och organisationer av alla storleksklasser.
Välbefinnandets strategiska bas är det delområde som är på lägsta nivå inom SHJI. Denna dimension har också under årens lopp utvecklats långsammast av indexets fyra delfunktioner. Man har definierat rätt väl ansvaren för det strategiska välbefinnandet, men brister i mätning, uppföljning och rapportering försvagar möjligheten att betrakta personalens välbefinnande som en strategisk funktion inom företagen. Därutöver har SHJ-inversteringarna, d.v.s. utgifterna inom de olika delområdena varit relativt låga samtidigt som utvecklingsarbetet för förbättra de anställdas välbefinnande och att reducera arbetsoförmågan varit rätt blygsamt.
Arbetsvälbefinnandets traditionella stödfunktioner är på rätt hög nivå. Företgshälsovårdens och arbetarskyddets aktiviteter ligger på nivån 70 av 100. Utnyttjandet av den inre kommunikationens olika aktivitetsformer får också rätt goda poäng. Personalförmånerna (motion, kultur- och rekreations-verksamhet samt personalmåltider) är på en mellannivå. Däremot är aktiviteterna som syftar till att befrämja sunda levnadsvanor hos personalen på rätt blygsam nivå.
SHJ-investeringarnas nivå i Finland kartlades nu för sjätte gången. Per person är de 796 € och ca 1,8 miljarder € totalt. Det här är något mer än år 2014, vilket kan tyda på en viss optimism i den finländska ekonomin efter en lång tid av stagnation. På organisationsnivån återspeglas den ekonomiska situationen tydligt på resurseringen i det strategiska välbefinnandet: de företag som uppskattar sin ekonomi som utmärkt investerar över 1.000 €/person/år, de som har en dålig ekonomi investerar bara 500-600 €.
Organisationernas ekonomiska nivå återspeglas klart på resurseringen i strategiskt välbefinnande.
Investeringarna i personalens skolning och utbildning har ökat en aning sedan år 2014 (från 257 € till 278 €). Nivån är ändå klart under den nivå den var under åren 2009-2012. Det här bör betraktas som alarmerande. En ökad satsning i personalutbildningen är nödvändig för en ökad konkurrenskraft.
Åtgärderna för att förlänga arbetskarriärerna kartlades med samma frågebatteri som åren 2010-2014. Enligt svaren har omfattningen av dessa åtgärder klart utökats sedan år 2014 och är nu på den högsta nivå av samtliga mätningsår, vilket bör betraktas som tillfredsställande.
Detta år utökades enkäten med ett frågebatteri gällande uppskattningar av personalens motivation, professionella kompetens och arbetsförmåga samt arbetsklimatets och förmanskapets nivå. Resultatet tyder på att kompetensen är på bästa nivå och arbetsklimatet och förmanskapet på sämsta nivå. På basen av resultatet kunde vi uppskatta personalproduktivitetsindexet, som ser ut att korrelera positivt med SHJ:s ekonomiska prestationsförmåga.
Translated title of the contributionStrategiskt välbefinnande 2016
Original languageFinnish
Place of PublicationHelsinki
PublisherOssi Aura Consulting Oy
Number of pages78
ISBN (Print)978-952-68651-0-2
ISBN (Electronic)978-952-68651-1-9
Publication statusPublished - 2016
MoE publication typeD4 Published development or research report or study

Keywords

  • 512 Business and Management

Cite this

Aura, O., Ahonen, G. S., Hussi, T., & Ilmarinen, J. (2016). Strateginen Hyvinvointi 2016: SH//2016 : tutkimusraportti. Ossi Aura Consulting Oy.