Styrelsearbete i småföretag

När man granskar existerande forskning inom området "styrelsearbete", kan man konstatera att forskningen fokuserat på den typ av problematik som stora företag står inför. Emellertid kan man påstå att småföretag likväl har nytta av en aktiv styrelse och fungerande styrelsearbete. Enligt lagen skall styrelser i aktiebolag svara för bolagets förvaltning och för att verksamheten är organiserad på ett ändamålsenligt sätt, dvs. främst ha en kontrollerande funktion. Man kan dock anse att styrelsen kan ha ett flertal andra funktioner och man talar om styrelsens strategiska, rådgivande, nätverkande och stödande funktion. Teoretiskt är idealet en styrelse som innehar alla dessa funktioner, men hur ser då egentligen styrelsearbetet ut i småföretag? Vilka är attityderna gentemot styrelsen? Det är dessa frågeställningar projektet "Styrelsearbete i småföretag" tar fasta på. Det övergripande syftet med detta projekt är att kartlägga hur styrelser i småföretag ser ut, hur de jobbar samt vilken attityd man har gentemot styrelsearbete. Den empiriska studien genomfördes med hjälp av telefonintervjuer som baserade sig på ett frågeformulär. Data samlades under perioden juli 2005 - augusti 2006. Både vd och styrelseordförande har intervjuats. Frågeformulären skiljer sig delvis från varandra. Intervjuernas längd varierar från 20 till 45 minuter. Svaren har analyserats med hjälp av statistikprogrammet SPSS. Urvalet av företag skedde på basen av följande kriterier: 1) företagen är aktiebolag, 2) företagen har 10-50 anställda, och 3) styrelsen ingår minst två ordinarie medlemmar. Företagen valdes huvudsakligen från de österbottniska företagarföreningarnas medlemsregister. Urvalet kompletterades med övriga företag som överensstämde med de ovanstående kriterierna. Generellt är urvalet mycket varierande med avseende på företagens ålder och bransch. Undersökningen omfattar totalt 56 småföretag varav fullständig information finns för 47 företag. Resultaten visar att styrelserna kan delas in i tre grupper: passiva, aktiva och ledningsgruppsstyrda styrelser. Passiva styrelser ser styrelsen som något nödvändigt ont och styrelsen finns oftast enbart på grund av externa faktorer såsom lagstiftning. Man sammanträder sällan, man saknar ofta föredragningslistor och det förekommer t.o.m. styrelser där man skriver protokoll på möten som aldrig hållits. Aktiva styrelser ser styrelsen som en värdefull resurs, ett hjälpmedel. Styrelsearbetet är formellt, strukturerat och regelbundet. I de ledningsgruppsstyrda styrelserna sker styrelsearbetet informellt i den dagliga verksamheten, där ledningsgruppen och styrelsen sannolikt består av samma personer. Det finns två typer av ledningsgruppsstyrda styrelser. Det finns de som inte ser någon orsak till att hålla ledningsgruppen och styrelsen skilt. I praktiken har man inget direkt styrelsearbete, utan styrelsearbetet sker på daglig basis i den operativa verksamheten. Den andra kategorin vill ha en uttalat aktiv styrelse som sysslar med strategiska frågor. Exempelvis vill man eller har man värvat externa medlemmar för att komplettera ledningsgruppen. De statistiska analyserna visar att datamaterialet innehåller många intressanta samband. Till exempel verkar det som om det finns ett positivt samband mellan styrelsens aktivitet och företagets utveckling. Resultaten är intressanta och kontributionen tydlig, vilket betyder att vi är angelägna om att föra fram resultaten och publicera dem i olika forum. Studien har rönt en del uppmärksamhet i pressen och på basen av studien utvecklades även en tankesmedja inför Hankendagen 2006, som riktades till Hankens alumner. En slutrapport som innehåller resultaten har skickats till alla medverkande företag.